-
Jag ligger vaken på nätterna , tänker hur jag ska klara av dagarna.
För varje dag är en kamp , en kamp jag inte klara längre.
När man var liten så var världen ljus , det var det man fick lära sig.
Men den ljusa världen finns inte , inte längre iallafall.
För varje dag som går , för varje natt, blir allt svartare och snart försvinner allt.
All glädje försvinner , alla dom jag brytt mig om försvinner, livet försvinner.
Det lilla steget du tog var det sista , det som fick mig att bryta ihop helt.
Precis som att historien upprepar sig , du visste allt om hur jag mådde då.
Men ändå gör du samma sak.
Jag hade två delar som fick mig att orka finnas kvar , nu finns det bara en.
Tårarna rann , men dom tog slut och blodet började rinna.
Men tårarna kom tillbaka och blodet fortsatt rinna.
Kämpar för att få luft , kämpar för att tårarna och blodet inte ska rinna.
Men den största kampen är att kämpa för att överleva.
Var det så här det skulle ta slut?
- juliaöberg
Jag ligger vaken på nätterna , tänker hur jag ska klara av dagarna.
För varje dag är en kamp , en kamp jag inte klara längre.
När man var liten så var världen ljus , det var det man fick lära sig.
Men den ljusa världen finns inte , inte längre iallafall.
För varje dag som går , för varje natt, blir allt svartare och snart försvinner allt.
All glädje försvinner , alla dom jag brytt mig om försvinner, livet försvinner.
Det lilla steget du tog var det sista , det som fick mig att bryta ihop helt.
Precis som att historien upprepar sig , du visste allt om hur jag mådde då.
Men ändå gör du samma sak.
Jag hade två delar som fick mig att orka finnas kvar , nu finns det bara en.
Tårarna rann , men dom tog slut och blodet började rinna.
Men tårarna kom tillbaka och blodet fortsatt rinna.
Kämpar för att få luft , kämpar för att tårarna och blodet inte ska rinna.
Men den största kampen är att kämpa för att överleva.
Var det så här det skulle ta slut?
- juliaöberg
Kommentarer
Trackback
